PIPER J-3 CUB
Modellen är byggd av Tomas Kaiser
Piper J-3 Cub är ett litet, enkel, lätt flygplan som byggdes mellan 1937 och 1947 av Piper Aircraft. Med sina två sittplatser, var det avsett för flygutbildning och blev ett av de mest populära och mest kända flygplanen genom tiderna. J3 Cub brukar kallas flygets T-Ford.
Flygplanets standardfärg är en speciell gul färg med mycket rött i. Den heter mycket riktigt "Cub Yellow" eller "Lock Haven Yellow" (Pipers fabrik låg vid denna tidpunkt i Lock Heaven i Pennsylvania).
Föregångaren, Taylor E-2 Cub visades första gången 1930, byggd av Taylor Aircraft i Bradford, Pennsylvania. Bygget sponsrades av William T. Piper, en industriman som hade investerat i företaget. Idén var att E-2 skulle vara ett prisvärd flygplan som skulle uppmuntra intresset för allmänflyget. Senare under 1930 gick företaget i konkurs och Piper köpte tillgångarna och behöll grundaren, Gilbert Taylor, som VD i det nya bolaget.
År 1936 genomfördes en del större ändringar på E-2 av en av de anställda, Walter Jamouneau. Detta skedde medan Taylor var sjukskriven. Efter detta kallades modellen för J2 i stället. När Taylor kom tillbaka och såg de stora ändringarna blev han så förbittrad att han sköt Jamouneau som dock överlevde!
Piper, som ju hade supportat ändringarna, återanställde Jamouneau efter hans konvalecenstid. Piper köpte sedan Taylors andel i bolaget.
Försäljningen var långsam i början ca, 1.200 J-2S producerades innan en brand i Piper fabriken satte stop för produktionen 1938. Efter att Piper flyttade sitt företag från Bradford till Lock Haven, presenterades modellen J-3. Den drevs av en 40 hk motor och såldes 1938 för drygt $ 1.000.
I början tillverkades 40 exemplar av en modell kallad J3P. Den var utrustade med en Lenape Papoose, 3-cylindrig stjärnmotor. Denna udda variant blev inte långlivad beroende på att flygplanet inte tålde vibrationerna från stjärnmotorn, utan strukturen skakade sönder! Det finns två kända exemplar kvar i världen av denna udda Cub. Av dessa är en flygande.
Piper Cub J3 har byggts i över 35 olika varianter, detta även inkluderande modellen TG-8, som var en tresitsig segelflygvariant ämnad att träna piloter som senare skulle flyga trupptransportglidare vid invasionen i Normandie!
De bägge modellerna i taket visar en klassisk J3-C Cub och en vingklippt variant på flottörer. Det var inte ovanligt efter kriget att såga av vingarna någon meter för att få högre marschfart på Cubarna.